Släppt
Det var inte en strålande dag klädd av en molnfri himmel. Utan det var en kylslagen vinterdag där den bleka solen gjorde sitt bästa för att värma de människor som befann sig under den. Kisande stod hon och såg ut över landskapet som på grund av den årstid de just befann sig i såg tråkigt brun och död ut. I hennes hand låg ett vitt snöre och hon följde det med blicken uppåt där det var fastbundet i en röd ballong. Den dansade i den bitande vinden och kändes en smula malplacerad i sin omgivning men för henne var den en symbol. Sakta sträckte hon handen högre tills hon höll den över sitt huvud och släppte sedan taget om det tunna vita snöret. Med blicken följde hon den röda ballongens stigande dans tills den knappt längre var synbar och med en djup inandning och en lång utandning hade hon klivit över på den andra sidan.
